möttes av en gran-luktande Mulle idag, jag lovar att han stått och idislatt gran i flera timmar innan jag kom, men men han va söt, de uppväger stinkandet!! ;)

 

sen red jag o Mersan ut och de va såååååååååå myyyyyyyyyysigt, va verkligen de bästa på länge!!

vi galoppera mycket och länge, glada hästar som inte fick slut på energi i första taget, glada ryttare med för den delen..

 

De va inte ens kallt, fatta hur underbart!!

 

de e så himla nice nu när de inte e mörkt och bara kunna va ute inprencis hur länge man vill, du kan till och med se 5 meter framför, WOW!!

sen att jag red med panlampa e en annan historia, ne men de va Mersan som villa att jag som red första skulle ha de, 300 meter fråm stalllet på hemvägen undrar hon om jag satt den å full styrka,

 

- öö va menar du undrar jag glatt..

- jo du kan ju ställa in den så den lyser mkt elr lite..

- va ne de har jag inte gjort..

- men veeeraaa

 

sen i stallet ska Ida rida ut och tar samma pannlampa, Mersan berättar om min lilla fail..

då undrar Ida;

 

- Går de ställa in den??

 

jag dog lite halft, de e inte bara jag...

haha ne men de va super mysigt verkligen,

 

Tack finaste Mule för att du gör ade värt att andas...

stod och myste läänge, hans huvud i min famn, på min axel <3

han står och blåser på mig, lycka!!

 

jag älskar när man har mycke tid och bara kan stå och mysa o kela, ovärderlig tid..

 

Kram Vera